DRÖMBERÄTTELSER

Här har jag nu samlat ihop drömmar jag drömt som jag sedan nedtecknat på olika platser. Varsågod. Drömtydning, någon?
(Förutom dessa drömmar finns även några klardrömmar jag haft nedtecknade i slutet av texten Jag vill vara oneironaut.)

2007-08-29:

Jag drömde om pirater. De åkte omkring i ett flygande skepp av skelettdelar och landade ibland i sjöar och andra vattendrag. I kontakt med vattnet blev deras skepp till ett mer ordinärt piratskepp och piraterna ägnade en tid åt att rekrytera eller kidnappa folk till besättningen, eller för andra syften, innan de flög vidare. Kanske hade de då förbrukat sjöns liv för en tid.

Jag bodde i en liten by som till stor del bestod av ruiner efter gamla stenhus, men invånarna hade byggt små provisoriska skjul ovanpå ruinerna och bott på det sättet så länge att alla vant sig. Vissa hade till och med en eller två upprätta stenväggar i sina hus. En kväll såg vi skelettskeppet flyga över oss och en tid senare fick vi rapporter om att det landat i en liten igenväxt sjö inte långt från byn.

Jag blev kidnappad av piraterna och jag minns att deras ledare pratade med mig men inte vad hon sade. Sedan lämnade några pirater av mig strax utanför byn och återvände till sitt skepp. Jag var den första som återvänt från piraterna och blev därför plötsligt eftertraktad: Byns äldsta pratade med mig i avskildhet för att försöka ta reda på vad piraterna ville, någon sorts reporter förföljde mig och försökte fråga ut mig fastän jag försökte bli av med honom, och ett antal personer med svarta ögon dök upp i byn och smög omkring husen. Ögonen var det enda som skilde dessa figurer från de andra invånarna men jag förstod ganska snart att de var pirater och de var där av någon anledning som sannolikt hade med mig att göra.

En av de svartögda, en äldre man, tog kontakt med mig på ett litet café byggt av plankor, tygskynken och klätterväxter kring en av ruinerna. Han sade att han ville hjälpa mig. Jag visste inte ens vad det egentligen var jag behövde hjälp med, men vi pratade en stund tills reportern dök upp bakom mig och lyssnade och en annan av de svartögda, som arbetade som servitris i caféet, kom och ville bjuda oss på juice och något bakverk. Jag minns inte om jag vågade smaka.

Sent på kvällen stod jag och pratade med byns äldsta i en öppen ruin som tjänade som park. Marken var täckt av ljust grus och strävt gräs som trängde upp mellan stenarna och i mitten av den öppna ytan stod en lutande fontän utan vatten. Efter att vi talat en stund såg jag en vän jag inte träffat på länge vinka till mig från andra sidan muren. Jag blev glad att se henne och bad om tillåtelse att lämna det lilla informella mötet en stund för att prata med henne.

Jag följde henne en bit på vägen och vi pratade om gamla minnen och nya händelser tills jag var tvungen att gå tillbaka. Vännen sade att vi var på rätt väg, bara en liten omväg, och att vi strax skulle vara åter vid parken, men jag började se skogen en bit bort. Mellan träden skymtade något slags kringresande sällskap, kanske en cirkus, som slagit läger med tygklädda vagnar och kulörta lyktor. Jag drabbades plötsligt av en stark känsla av att vägen var fel och att om jag gick längre skulle jag inte kunna vända om. Min vän, eller vem hon nu var, hävdade fortfarande att vi var på rätt väg men efter en stunds diskussion lät hon mig återvända till byn. Själv gick hon vidare in i skogen. Jag märkte på vägen tillbaka att vi varit längre bort från byn än jag trott; medan jag hade sällskap hade allt sett mer välbekant ut än det var, men jag hittade snart rätt avtagsstig och var tillbaka vid parken.

2007-08-15:

Lite osammanhängande eftersom det var mycket jag inte hann minnas innan jag vaknade för ordentligt: Jag skulle gå på krogen med min i drömmen nioåriga lillasyster. Hon skulle låtsas att hon var nitton men blev trött så vi gick på ett café istället. Jag slickade salt matolja från hushållspapper och det var mycket gott. En främmande människa satte sig vid vårt bord och började prata som om vi inte setts på länge. Han kände sig ensam och hade kommit fram till att det effektivaste sättet att hitta nya vänner måste vara att redan ha dem.

Jag bodde i (eller kanske bara besökte) ett stort hus och gick in i ett litet, trångt rum där en man låg i en sjukhussäng. Han sade: "Jag jobbar här på sjukhuset. Onda djävlar skänker mer uppmärksamhet åt skratt än åt sorg." Sedan berättade han att han höll på att skriva en roman. Jag gick ut ur rummet och i det större rummet bredvid satt övriga tre boende i huset och grälade över vem som fått den där mannen att börja skriva och vem som skulle gå in i hans rum och tala honom ur det. Någon sade: "Det är så trångt och obekvämt att umgås med någon som är ensam; ensamheten har bara plats för en person." I huset fanns en köksbänk där de boende bestämt att man inte fick lägga något och nu låg någons bilnyckel där och de började gräla ännu mer.

Jag ställde mig i hallen och målade ansikten med kulspetspenna och gröngrå vattenfärgsfläckar på ett lakan som terapi för någon traumatisk upplevelse som jag tydligen varit med om men förträngt. Det kändes som att det hjälpte. Jag gick till en psykolog som ville ha betalt i limpor och bjuda mig och min mamma på pizza till frukost dagen därpå om han fick för sin dotter.

Ungefär 2007-08-06

Jag drömde att jag var på badhuset och när jag skulle gå därifrån och stod i omklädningsrummet och klädde på mig hörde jag min lillasysters röst från ett skåp. Hon sade "lingonamlish" och jag öppnade skåpet och undrade vad hon menade. Där inne satt hon klädd i en kycklinggul stickad tröja som vi hade när vi var små, och läste en Larson-tidning. Hon visade mig en strip ur serien Monty i tidningen. I den skröt Monty om hur bra han var på förspel och att han visste precis vad man skall säga till kvinnor; i nästa ruta låg han och en kvinna i en dubbelsäng, fullt påklädda och på behörigt avstånd från varandra med händerna på täcket, därefter vände sig Monty mot kvinnan och frågade "har du pollenallergi?". Hon tittade lite konstigt på honom och i sista rutan sade han "det var det första jag kom på" och såg generad ut.

2007-05-19:

Jag drömde att jag åt middag med min mamma och hon berättade en historia som gick ungefär såhär:
"En gång när vi skulle åka till stugan hade jag gjort en fiskmås av smör och jag ställde den på biltaket när jag klev in i bilen men jag glömde den på taket så då var det någon som skrek 'Glöm inte fiskmåsen'!"
Sedan skrattade hon en lång stund åt "glöm inte fiskmåsen"; det var tydligen ett mycket roligt uttryck.

2007-05-18:

"Förra natten drömde jag om några barn som hette Galona, Journal och Emma (och ett barn till vars namn jag glömt, vilket är synd eftersom jag tror att det var roligt). Emma ville byta namn eftersom hon blev retad av de andra barnen; de kallade henne Oscar efter Oscarsstatyetten som var hennes favoritpris(?). Konstigt nog ville hon byta namn till just Oscar. Jag förstår inte riktigt hur det skulle få de andra att sluta retas, men kanske handlade det något om att det inte blir särskilt retsamt att kalla någon som faktiskt heter Oscar för Oscar."

2007-04-07:

Jag drömde att någon stod på en brygga och fiskade genom att hålla mig i fötterna och doppa ned mig i sjön med huvudet före, och sedan snabbt dra upp mig igen så fiskar fångades i min tröja som i en håv. Sedan stod vi på bryggan och hjälptes åt att få fiskarna ur tröjan och ned i en hink med vatten. Han fick åtta stycken på en gång; jag misstänkte att jag hade fler kvar i tröjan, men hittade inga.

2006-08-22:

Jag klardrömde lite halvt, var medveten om att jag drömde men hade ganska svårt att styra drömmen, så jag försökte förenkla sätten att till exempel framkalla föremål jag ville ha. Istället för att försöka få dem att dyka upp i tomma luften eller förvandla saker till andra så gick jag ut och letade. Jag bestämde mig för vad jag letade efter och gick sedan omkring i den stora, okända lägenheten där jag befann mig och öppnade skåp och lådor och tittade under möbler. Det fungerade faktiskt relativt bra. Tidigare i drömmen, innan jag insåg att jag drömde, hade jag umgåtts med en person som jag i verkligheten inte träffat på mycket länge, och nu började jag gå omkring och ropa på honom. Det var mycket sent på kvällen i drömmen men jag tänkte att det gjorde ju inte så mycket om jag råkade väcka någon eftersom det bara var i en dröm. Efter att jag ropat två eller tre gånger klev en person fram ur ett skåp. Han var någorlunda lik den jag letat efter men det var inte riktigt rätt person, men den nye såg trevlig ut han också så jag tänkte att det gick väl lika bra att umgås med honom. Jag övervägde att hitta på ett namn åt honom men beslöt mig för att låta honom presentera sig själv.
- "Hej, jag heter Slajmbert. S-l-a-j-m-, inte s-l-i-m-e-. Jag vet att det är ett lite konstigt namn, men det är polskt."
Jag lyckades låta bli att skratta och sedan umgicks vi och hade trevligt resten av drömmen. Vi hittade till och med en fest att gå till.

2006-05-04:

Familjen var i Stockholm; mamma sade att hon ville flytta dit "för det är så nära till allt, till exempel till Kalmar". På ett museum tittade vi på en familj jästälgar. De var av jäst rakt igenom förutom ögonen och hornen, och vi fick veta att de var lite utrotningshotade eftersom folk jagade dem för att tärna dem och använda i bakning.

Ungefär 2006-02-15:

-"Det här kaffet är väldigt starkt."
-"Är det som att de jublar i magen?"
-"Nej, mer som att de slår med små pinnar."

Sedan vaknade jag skrattande. I drömmen var dock samtalet helt rimligt. För övrigt var vi på en militärbas vaktad av demoner som skydd mot några maffiatyper som ville stjäla 600 miljoner kronor som en kvinna på militärbasen på något vis hade samlat ihop och förvarade i sitt rum, och anledningen till att vi drack detta kaffe var att inget annat fanns att tillgå när vi nu var belägrade... av fyra eller fem personer.

2005-02-27:

"Inatt drömde jag att jag var i World of Warcraft och hade hittat en växt som jag tyckte smakade gott, men plötsligt dök det upp massor av gnomer och samlades runt mig, och det visade sig att växten var ungefär som kattmynta fast för gnomer istället för för katter och jag blev tvungen att ge bort växterna till gnomerna för annars skulle de ha förföljt mig jättelänge."

Ungefär 2005-01-20:

Jag drömde att det var små, orangeröda skalbaggar överallt i mitt sovrum. De såg ut ungefär som nyckelpigor utan prickar. När jag tittade närmare på dem såg jag att vissa av dem faktiskt var vanliga nyckelpigor, och jag såg även en tjock fästing som smög omkring bland skalbaggarna under ett bord. Då och då vaknade jag till som ur en mardröm eftersom det var obehagligt när skalbaggarna kom för nära, eftersom de var så många, men jag somnade varje gång om så snabbt att jag hamnade i samma dröm igen. I drömmen satt jag i min säng och efter ett tag började skalbaggarna klättra uppför sänggaveln. Jag ropade upprört "Ni får inte vara i min säng! Kliv ner! Annars ringer jag till Anticimex!" och skalbaggarna förstod faktiskt, och klättrade ned igen. Sedan tänkte jag en stund på att Anticimex betyder "mot vägglöss" och inte allmänt "mot ohyra" som vissa kanske tror, och att företaget i början bekämpade just vägglöss men sedan utökade sitt arbetsområde. Märkligt vad saker man kan minnas i drömmar ibland.

2005-01-1?:

När jag vaknade på morgonen fick jag veta av min pojkvän, som vaknat några timmar tidigare, att när han steg upp hade jag vaknat till litegrann och berättat att jag drömt att Jesus var i min garderob. Sedan somnade jag om och nu kommer jag inte ihåg något av vare sig drömmen eller det korta uppvaknandet. Däremot har jag ett svagt minne av i vilken av garderoberna Jesus befann sig.

2005-01-04:

Jag drömde att jag, min pappa och en av mina systrar åkte på pappas moped till det senaste huset där han bodde. I drömmen bodde inte han utan ett par av hans vänner där, och huset var renoverat och såg ut som ett helt vanligt hus. Vi parkerade mopeden utanför. I en cykelkorg bakpå mopeden satt min lillasysters katt och pappa sade något om att den hade det bra och att det minsann fanns katter som måste jobba hela dagarna. Jag kommenterade frågande hans uttalande, tveksam till om det verkligen stämde, och han sade att det finns katter som har det ännu värre än så; de måste jobba hela dagarna och när de jobbat färdigt tar någon deras päls och gör kläder av den. Jag frågade återigen om det verkligen stämde, men han hann gå in i huset och hörde inte.

Senare på natten, efter att ha vaknat och somnat om igen, drömde jag att jag, min pappa och diverse släktingar hade samlats i tidigare nämnda hus, som fortfarande i denna dröm var hem åt två av pappas vänner. Vi var bjudna på middag där och satt i vardagsrummet och pratade i väntan på maten. Radion stod på på mycket hög volym och alla hade svårigheter att göra sig hörda i sina samtal, men det var åtminstone inte helt omöjligt. Min lillasyster blev tillsagd att skruva ned volymen men hennes försök gjorde ingen större skillnad. Jag mindes den tidigare drömmen och berättade den för pappa, med tillägget att jag hade funderat en del över det han sagt (vilket jag egentligen inte hade, åtminstone inte medvetet) och kommit på att han förmodligen syftat på angoragarn och kläder tillverkade av sådant och på grund av namnet hade antagit att det var tillverkat av angorakatter. Pappa skrattade åt drömmen och jag såg att några av hans tänder stod ut ovanligt mycket. Jag tänkte att han kanske fallit och gjort illa munnen, men han såg i alla fall väldigt glad ut.

Ungefär 2005-01-02:

Det sista jag såg i drömmen innan jag vaknade var en reklambild för "Lätt & Lagom Rabarber". Högst upp på bilden stod det med stora bokstäver "Alla dina gamla favoriter finns förstås kvar", som om det funnes en massa olika sorters smörgåsmargarin av detta märke. Nedanför texten fanns en bild på en person som stod och tittade in i kameran; han var fotograferad rakt framifrån och bilden var kapad ungefär vid höfterna. Han stod med armarna längs sidorna och hade på sig en tröja som jag i drömmen uppfattade som "rabarberfärgad". I verkligheten skulle jag nog snarare ha tyckt att den var ungefär mörkbrunlila. Intill denna person, i nedre högra hörnet av reklambilden, fanns en bild på en ask Lätt & Lagom Rabarber, som såg ut ungefär som smörgåsmargarinaskar brukar göra, fast i färger som passade till den "rabarberfärgade" tröjan.

2004-12-28:

Jag drömde inatt att en person skulle lära mig och två andra hur man använder kaststjärnor. Jag råkade göra illa fingret på kaststjärnan jag fått mig tilldelad, och ville dessutom inte råka göra illa någon annan, så jag fick byta ut den mot en helt ofarlig variant som var helt rund och inte vass någonstans. Den såg lite ut som ett litet cykelhjul utan däck.

Vi fick öva utomhus mitt i stan mitt på dagen och efter ett tag var alla andra människor där ganska oroliga och började demonstrera mot oss. De bar plakat och skrek och formade ett antal demonstrationståg som började förfölja oss. Vi gick in i en matbutik för att försöka bli av med dem men de följde efter och snart var hela butiken full med demonstranter.

Av någon anledning var även min lillasysters katt där och ett par av demonstranterna tog tag i den och drog den hårt i svansen. Detta såg chefen för charkdisken i butiken, och han klättrade upp på disken och höll därifrån ett långt tal om att det är värre att faktiskt skada andra varelser än att bara lära sig tekniker för att potentiellt kunna göra det.

Demonstranterna lugnade ned sig och började gå därifrån. En lärare jag hade i gymnasiet stod vid utgången och delade ut priser, för vad vet jag inte riktigt. Jag fick ett pris som visade sig vara en affisch med en bild på mupparna och några solrosor mot blå bakgrund. Tydligen förväntades jag hålla ett tal också men jag sade bara tack och gick därifrån.

2004-11-01:

I en dröm inatt tittade jag i ett seriealbum som en person sade var en "nyskriven, modern och kulturell" version av Asterix. Jag minns bara en enda seriestrip ur albumet:

Ruta 1:
Hövdingens hustru Mina sitter på ett café med en annan kvinna från byn. Den andra kvinnan säger "Kafka har målat en ny tavla" och visar på tavlan, som hänger på en vägg en bit från deras bord.

Ruta 2:
Mina sitter och tittar på tavlan.

Ruta 3:
Mina sitter fortfarande och tittar på tavlan.

Ruta 4:
Mina har vänt på huvudet och sitter och tittar ut genom fönstret istället. I en liten textruta i övre kanten av bilden står det "Hon tycker att det är en fin dag".

I drömmen tänkte jag något om att serien skulle visa på att den verkliga världen (som hon såg utanför fönstret) är bättre än en tavla även om tavlan är målad av en känd konstnär (hrm... min dröm var inte riktigt på det klara med vare sig vad Kafka sysslade med under sin livstid, eller att han numera är död). I vaket tillstånd är den tolkningen kanske inte lika uppenbar...

2004-03-28:

Jag drömde att jag flyttat in i ett hus med en massa andra människor. Vi var samlade i köket när telefonen ringde och en pojke lyfte luren. Det visade sig vara hans syster Minou som ringde och han försökte intala henne att han bodde ensam eftersom hon annars skulle komma och mörda oss allihop. Hon trodde honom med viss tveksamhet och de avslutade samtalet.

Strax därefter ringde telefonen igen. Pojkens flickvän lyfte luren, sade "Hej, det är Carl-Einar" och lade sedan på. Alla förstod att det var Minou som ringt igen och att hon nu skulle komma och döda oss. Min pappa som också var där föreslog att vi skulle gömma oss bakom en stor gosedjurselefant som satt i ett hörn. I förslaget ingick meningen "Och så kan vi torka av den med jättegetingen" och jag blev så förvånad över det underliga uttalandet att jag vaknade.

När jag somnat om igen fortsatte drömmen men då verkade alla vara försvunna från huset och jag blev rädd att Minou redan varit där, men jag förstod att så inte var fallet när jag efter en stunds letande fann två flickor som helt levande låg gömda under täcket i en säng.

I ett annat rum hittade jag min lillasyster och någon som liknade Karlsson På Taket i färd med att packa för att ta bussen därifrån. På ett bord stod en ask med små röda plastbitar med bokstäver på. Jag visste att de symboliserade olika sorters(?) röda blodkroppar, och jag fann dem intressanta och stoppade dem i fickan trots att de inte var mina. Sedan gick jag ut i köket och tillagade en tallrik gröt i mikrovågsugnen. Gröten blev underligt seg men det var egentligen bra eftersom den då höll sig i tallriken när jag var tvungen att bära den till bussen som vi hade så bråttom till att jag inte hann äta innan. Sedan åkte vi hem.

2004-03-10:

(Ursprungligen nedskriven i ett diskussionsforum. "Idioteque" och "Stroem" är två av de andra användarna där.)
Jag drömde att jag på väg hemåt från busstationen av någon anledning var tvungen att passera genom Föreningsparbankens lokaler. Därinne var det fest och så fullt med folk att det inte gick att ta sig fram, så jag stannade på festen. Idioteque och Stroem satt med en bärbar dator bakom ett bord och jämförde sina hemsidor. Idioteque berättade att han haft mycket besvär med att hindra folk från att hitta hans, och att det fortfarande hände ibland att någon hittade den trots att han nu gömt den i en liten låda(?). Jag ville prata med Stroem eftersom jag tyckte att han verkade intressant, men innan jag hann säga något blev han irriterad och förklarade en lång stund att ibland måste man förändra sig. (Jag såg High Fidelity för inte så länge sedan. Tror det var diverse repliker därifrån.) Därefter minns jag inte så noggrant.

2004-02-26:

Den här drömmen var så lång att jag givit dess berättelse en egen sida: Drömmen om Toft

2003-10-22:

Jag vaknade mycket tidigt imorse av att en människa som jag såvitt jag minns aldrig träffat förut, fast som jag i drömmen ändå visste hette Xandor, gjorde mig uppmärksam på att mitt hjärta slog så lätt att jag knappt kunde känna mina egna hjärtslag med handen mot bröstet. Så skall det väl antagligen vara när man sover, men när jag hade vaknat ordentligt ägnade jag ändå en lång stund åt att försöka minnas om den där Xandor sagt att det var okej eller att det var något fel. Det var lite obehagligt i alla fall. Man vill helst inte vakna av att någon påpekar att ens hjärta knappt slår.

2003-08-??:

(Till en vän:)
Du och jag låg och pratade med varandra på marken på kanten av en ravin. Du sade att du kände att du snart skulle dö, sedan blundade du och slappnade av. Jag trodde att du dött, och tänkte säga "Jag kommer att sakna dig", som svar på det du sagt, men det blev "Jag saknar dig" istället och det fick duga lika bra. Du log och jag förstod att du fortfarande levde. Plötsligt kände vi att klippan under oss började rämna. Du ställde dig upp och hoppade över den inte så breda ravinen i hopp om att marken på andra sidan var säkrare, men den gav vika under dig och du föll och försvann. Sedan föll även klippan som jag fortfarande låg kvar på, och jag med den. Jag skrek och blundade och föll, men fortsatte falla så länge att jag till slut vande mig. Efter en lång stund kände jag att fallet hade upphört, så jag öppnade ögonen. Allt var ljusgrått, och jag funderade över om jag kanske hade dött eller om jag bara befann mig på ravinens botten, men insåg sedan att jag vaknat och låg och tittade upp i taket.

2003-07-30:

Senast jag sov drömde jag att någon försökte hålla kvar mig i drömmen och döda mig där så att jag aldrig mer skulle vakna. Jag brukar kunna vakna frivilligt ur drömmar bara jag vet att det är en dröm, men det tar en liten stund, och den här gången hade jag inte mycket tid eftersom jag var förföljd. Till slut lyckades jag ändå skapa tillräckligt med tid för mig själv för att hinna vakna, genom att be min lillasyster i drömmen att hindra mördaren från att röra vid mig. Väl vaken funderade jag en stund över om mina sovrumstapeter verkligen brukade vara gula, men kom fram till att det brukar de, så jag kunde antaga att jag vaknat på riktigt.

2003-05-15:

Jag tror mina mardrömmar börjar få slut på idéer till monster och sådant. Förra natten drömde jag att jag var vilse i en stor, underlig byggnad av ståltrådsnät tillsammans med två personer, som jag nog aldrig såg eftersom de hela tiden gick bakom mig. Till sist såg jag några dörrar som jag förstod var utgångar, och just då hörde jag ljud från en sidokorridor. Jag blev rädd och sprang mot en av dörrarna, men en av personerna som var med mig tog tag i mig och höll fast mig och sade "Det är elever som låter. De kommer att vilja prata med dig om en stund." I drömmen blev jag hemskt rädd för de där "eleverna", men när jag väl vaknat skrattade jag ganska mycket.

2003-05-09:

(Ursprungligen nedskriven i ett diskussionsforum. "inertia" är en av de andra användarna där.)
Inatt drömde jag att jag var hemma hos inertia. Han var trevlig och rufsade mig i håret, och berättade att han ibland mådde illa och därför(?) måste gömma smörgåsar under bordet. Sedan gick vi ut, men inertia glömde nyckeln och blev därmed utelåst, så han klättrade uppför väggen för att bryta sig in genom fönstret och hämta nyckeln. Just då klättrade några riktiga inbrottstjuvar uppför väggen bredvid, och när de såg att de hade ett vittne började de jaga honom, men som tur var led han av fysisk personlighetsklyvning och kunde skicka en av sig själv efter hjälp.

2003-03-30:

Jag drömde inatt en lång historia om en vilsegången stjärna på kollisionskurs med jorden och ett hål som av stjärnan revs upp i en kupol som satt kring världen som en ersättning för ett förstört ozonlager. Världen skulle gå under, och hela jordens befolkning fick snabbverkande sömnmedicin och skickades ut i rymden svävande på små vita madrasser. Stjärnan skulle ta oss hem.

Alla uppmanades att skriva sina sista ord på små lappar och släppa ut dem i rymden. Vi hade tio minuter på oss innan sömnmedlet verkade. Det enda jag skrev var "Jag älskar dig", och det var riktat till jorden, till alla människor, till livet. När jag undertecknade lappen hamnade mitt namn så att det såg ut som att det var en fortsättning på meningen, och jag tänkte i drömmen att meddelandet även var riktat till mig själv.

När alla människorna vaknade igen svävade vi någon meter ovan jorden som vi lämnat, och den var grön och inte (längre?) förstörd. Jag sträckte ned min vänstra hand för att röra vid gräset just då de vita madrasserna landade, och handen krossades av deras oväntade tyngd. Jag tror att jag vaknade sedan.

2002-05-28:

Jag drömde om mig inatt, eller förra natten, det är inte så noga. Jag träffade mig och vi sov på en gräsmatta under en filt och en stor, gul regnkappa. Det var kallt och jag frös, men den andra jag var så varm att värmen räckte åt oss båda. Vi sade inte ett ord, det behövdes inte. Sedan sov vi. Det var en mycket angenäm dröm.

Okänt datum

Jag drömde en natt att jag dog och i döden svävade jag genom rymden samtidigt som jag på något sätt var rymden och det var obeskrivligt vackert.

Okänt datum

Jag drömde att jag, min pappa och en av mina systrar strövade omkring i en stor galleria. Det var mycket tidigt på morgonen och de flesta butikerna hade ännu inte öppnat. Jag vet inte om vi väntade på det eller på något annat. När vi hade gått omkring där en stund mindes jag plötsligt att pappa ju egentligen är död, och jag bestämde mig för att noggrant ta till vara detta tillfälle att ändå få umgås med honom. Jag grät under hela resten av drömmen, och för att inte pappa skulle tro att jag var helt ledsen berättade jag för honom att jag har det jättebra i livet och har en jättebra pojkvän och han log och såg alldeles glad ut. Sedan kramade jag honom och lutade huvudet mot hans bröst och jag tänkte att jag ville lyssna till hans hjärtslag. De dödas hjärtan slår ju inte, men ändå fick jag höra hjärtslagsljuden en stund, bara för mig. Jag vaknade gråtande och grät en lång stund till.

Okänt datum:

Jag drömde att jag gick omkring i området Berthåga i Uppsala. Intill fotbollsplanen passerade jag ett hus där jag i drömmen visste att en flicka som hette Cirkus bodde. Tydligen hade hon och jag varit mycket goda vänner tidigare men av okänd anledning tappat kontakten; hur långt tillbaks i tiden detta "tidigare" var vet jag inte. Jag beslöt mig spontant för att ringa på dörren och fråga om hon var hemma. Cirkus hade under tiden vi känt varandra lidit av någon potentiellt dödlig sjukdom och jag visste att risken fann att hon nu avlidit, så när jag ringt på och en av hennes syskon öppnade frågade jag om Cirkus var hemma samt om hon fortfarande levde. Systern svarade "Ja, men kanske inte så länge till" och gick sedan ut, nedför trappan och satte sig på en cykel och cyklade därifrån. Jag gick in i huset och började söka efter Cirkus. I köket fann jag hennes mamma inbegripen i ett telefonsamtal. Jag försökte lite tyst och försynt fråga var Cirkus var någonstans men mamman svarade bara ilsket att hon var upptagen. Jag gick ut i hallen igen och provade nästa dörr, som ledde till badrummet. Där satt en av Cirkus systrar i badkaret. Troligtvis en adopterad syster, eftersom hon till skillnad från resten av den blonda familjen var mörkhyad och hade svart, krulligt hår. Jag frågade om hon visste var Cirkus var men hon visste inte, och jag gick ut ur badrummet. Efter att ha sökt en stund till hittade jag några fler av Cirkus många syskon i tvättstugan. När jag frågade dem om de visste var Cirkus var någonstans visade de mig ett fotoalbum där hon var med på flera av bilderna. Jag blev väldigt glad eftersom jag fram tills dess inte hade haft något minne alls av hur hon såg ut. Hon var liten, ljusblond och fräknig och mycket söt och jag visste att jag tyckte väldigt, väldigt mycket om henne. Tyvärr vaknade jag innan jag hann hitta henne och det var mycket sorgligt. Hon var viktig på något vis.

Okänt datum:

Ibland verkar det som om man (i alla fall jag) minns flera olika drömmar när man vaknar och jag har funderat över hur det kan stämma eftersom man tydligen bara förmodas minnas den senaste drömperioden, men i en dröm för en tid sedan lade jag märke till något som kanske är en förklaring. Jag hade antagligen tolkat drömmen som två olika om jag inte kommit ihåg den så noga:
Jag var i en skog med några andra personer och klättrade uppför en brant backe där det växte taggiga buskar. Vi var på väg till ett slott uppe på höjden men jag skar handen på en tagg, och plötsligt började drömmen istället handla om att buskarna var giftiga och jag kanske skulle dö. Det som hänt innan dess blev något som inte alls hörde till mig, ungefär som om jag bara sett det i en film eller så, och "målet" med drömmen hade helt ändrats; det är lite svårt att förklara, men det var ungefär som om jag förflyttats till en annan tidslinje, utan förflutet och med en annan planerad framtid. (Förstår någon det där?)

Okänt datum:

Dröm: Jag är klädd i en blå klänning, en annan person, som jag vet också är jag, klädd i en röd klänning. Vi badar i havet tillsammans. Plötsligt slappnar hon av och sjunker ned under vattnet i ett fullkomligt lugnt och frivilligt drunkningsförsök. Jag tar tag i hennes kropp, försöker förtvivlat dra upp henne på stranden, och efter en stunds ansträngning lyckas jag. Hon ligger i sanden, efter några ögonblick börjar hon andas igen. Hon slår upp ögonen och sätter sig hastigt upp. Stirrar på mig och säger förfärat "det är du!". Sedan skriker hon och springer därifrån. Jag vaknade med en stark känsla av obehag. Som om det skulle kunna betyda något.

Okänt datum:

Jag befann mig på en plats utan storlek och riktning. Dess enda egenskap var färgen blå, i olika nyanser. Tillsammans med mig på denna plats fanns en varelse som mest kan liknas vid en skugga. Den var någorlunda formad som en människa, åtminstone hade den huvud, två armar och två ben, men "kroppens" proportioner, storlek och antal varierade. Den kunde förkorta och förlänga sig ungefär som en igel, och den kunde bilda en kedja av identiska varelser som höll varandra i händerna och fötterna, men ändå var en enda. Jag var inte säker på om jag själv hade någon kropp, men jag visste att denna skuggvarelse våldtog mig. Det pågick en ganska lång stund och var mycket skrämmande. Sedan vaknade jag.

Jag somnade om igen kort därefter, och fann mig i en dröm gående i en ljusgrå korridor med stängda dörrar med jämna mellanrum längs väggarna. Ett stycke framför mig gick en grupp personer som uppenbart var turister. De bar hawaiiskjortor, solhattar och kameror, och de leddes av en guide som verkade tala mycket entusiastiskt om det de såg omkring sig, trots att det för mig bara verkade vara en lång rad identiska, ljusgrå dörrar. Guiden talade ett språk jag inte förstod, och turisterna fotograferade ibland en dörr eller en bit av väggen eller taket. Tillslut stannade de vid en av dörrarna, såvitt jag såg identisk med de andra. Guiden började tala än mer entusiastiskt och pekade och gestikulerade mot dörren. Plötsligt lade jag märke till en staty av en person som satt hopkrupen på golvet vid sidan av dörren. Statyn hade ansiktet vänt uppåt och ett uttryck som om den hade fruktansvärt ont eller såg något oerhört skrämmande. Jag förstod plötsligt, på det där sättet man kan göra i drömmar, att innanför dörren vi stod vid fanns den blå plats där jag varit tidigare, och statyn var skuggan som nu blivit bestraffad på något fasansfullt sätt. Strax därefter lade även turistguiden märke till statyn, och sträckte ut en hand och petade till den i huvudet. Statyn gungade till, och guiden petade på den ännu en gång, lite hårdare. Han höll på så en stund, och till slut välte statyn, och jag vaknade.

Förstasidan